Ledare

Hos Luther och luthersk tradition undervisas om likheter och skillnader mellan teologi och filosofi. Bengt Hägglund undersöker bland annat detta i sin klassiska bok De homine: människouppfattningen i äldre luthersk tradition (1959). Nedan följer ett sammandrag av bokens första kapitel.

År 1741 komponerade Georg Friedrich Händel sitt välkända verk Messias, efter en tids sjukdom och tunga motgångar. Nils Stobaeus, pensionerad intern- och njurmedicinare, skriver nedan om historien bakom mästerverkets tillkomst. Artikeln är tidigare publicerad i Läkartidningen 15-16/2025 och publiceras här efter välvilligt tillstånd av författaren.

När vi talar om sund tro är ämnen kopplade till sund och osund andlighet ofta inom synfältet.

Johannes Chrysostomos (347–407) var ärkebiskop av Konstantinopel och en av kyrkans främsta predikanter. Hans namn betyder ”guldmun”och han var känd för sin vältalighet.

Följande artikel är en förkortad version av föredraget som Magnus Magnusson höll i samband med Kyrkliga Förbundets årsmöte i Mariakyrkan, Uddevalla.

Intervju med Martin Helgesson, predikant i Roseniuskyrkan

Intervju med Adam Hirshals Illi.

Nedan följer ett utdrag ur Johannes Johanssons bok Livsbilder, där han återger en skildring från kyrkomötet i Nicea. Johansson blev senare, 1924, den förste rektorn på Prästgymnasiet i Göteborg. Texten är något reviderad.

I år är det 1700 år sedan den Nicaenska trosbekännelsen kom till vilket uppmärksammades på Församlingsfakulteten, FFG, i Göteborg vid bibelkonferensen i slutet av februari.
Kyrka och Folk har träffat rektor Torbjörn Johansson och talat om trosbekännelser i allmänhet och den Nicaenska i synnerhet.

Nästan alla människor vet att präster har tystnadsplikt. Inte lika många vet hur den tystnadsplikten fungerar. Ett inte helt ovanligt missförstånd är att alla samtal med präster är skyddade av en tystnadsplikt. Det stämmer så klart inte. Den tystnadsplikt som man...

Stengrunden är en av de viktigaste kristna böckerna på svenska under 1900-talet.

Tron hävdas vara en privatsak vilket även lett till att historieskrivningen sekulariseras. Det skriver Susanna ­Birgersson, som menar att vi inte kan förstå oss själva om vi inte förstår mjukdelarna i den historia som vårt land har vuxit fram ur.