Som kristna kan vi ha valt att rösta på olika partier. Kyrka och Folk har dock länge rekommenderat att man utnyttjar möjligheten att personrösta på kandidater som man har förstått önskar driva saker i rätt riktning. Men om en av huvudfrågorna i årets riksdagsval sägs vara skattepolitiken, hur kan man då resonera?

Jag tror att många människor har minnen förknippade med kyrkobyggnader. Det kan vara barndomens kyrka eller något annat kyrkorum där man på något avgörande sätt nåtts av Guds Ord.

Med kyrkor invigda till gudstjänst är det i allmänhet för övrigt så att de både exteriört och i sitt inre är nära förknippade med budskapet och i bästa fall är de genom sin utformning och sin bildframställning i sig själva ett vittnesbörd. De kan därför tala till människor i generationer.

Ingen som på det ena eller andra sättet – på plats eller via TV – upplevde det kungliga bröllopet kommer någonsin att kunna glömma det.  Försommarens fägring, den festliga prakten, det ädlaste i kulturen och, framför allt, glädjen och värmen som strömmande från brudparet och tillbaka till dem från väldiga folkmassor, allt har gjort outplånliga intryck på miljoner. Människor med vitt skilda intressen och uppfattningar, ålder och samhällsställning, alla kunde för en stund förenas i att vi alla upplevde ett slags familjeband som knöts till vårt kungahus och dess nyaste medlem, Prins Daniel.

”Vi måste rätta vårt tänkande efter hur det faktiskt ser ut i världen.” Så säger i en intervju Eva Brunne, vald att vara biskop i Stockholm. Med anledning av att söndagen allt mindre blir en gudstjänstdag för dem som har ansvar i Svenska kyrkan och kyrkorna alltmer töms på besökare, har Kyrkans Tidning intervjuat biskoparna. Om biskoparna – om än i varierad grad – ger upp söndagen som gudstjänstdag, förlorar kyrkan sin kontakt med både skapelseordningens sjudagarsvecka och med söndagens stora gemensamma firningsämne: Kristi uppståndelse. Eva Brunne visar tydligt vad som är ledstjärnan i hennes tänkande: anpassning till den här världen/tiden. Hon har ingen tanke om att återföra kyrkan till vad den är ämnad att vara.

Genom detta har vi fått ytterligare ett exempel på den allt snabbare nedmonteringen av Svenska kyrkan som kyrka och dess anpassning av organisationen till ett sekulariserat folk som vänt Gud ryggen.