|
”Sakligt sett finns det egentligen endast två olika religioner i världen. Lagens religion och evangeliets religion.” Så provocerande rakt framställs frågan om världens många trosåskådningar i Pieper-Müllers utmärkta Kristen dogmatik, som vi har fått tillgång till på svenska sedan ett par decennier.
Lagens religion, i vilken form den än dyker upp i världen, talar om för människor vilka gärningar de skall göra eller avstå ifrån, vilka offer och kulter de skall utföra, vilka böner som skall rabblas, för att blidka Gud och försonas med honom och så få hopp om evig salighet. Vad åstadkommer då lagens religion? Dåliga och förskrämda samveten eller förhärdade samveten, egenrättfärdighet och hyckleri. Lagens religion möter vi i olika former av hednisk avgudadyrkan, liksom i de monoteistiska religionerna judendom och islam eller i den i princip ateistiska buddhismen.
Ja, lagens religion kan vi också möta inom ramarna för den yttre kristenheten. Inte minst möter vi den i kristen förkunnelse som mer formas av mänskligt förnuft än av den gudomliga uppenbarelsen i Bibeln. Så kallat upplyst kristendom eller liberal kristendom har ofta ansett läran om Kristi försoningsdöd på korset och budskapet att Jesus är Guds Son för allt för anstötliga. Vad som då blir kvar brukar vara en förkunnelse om mänsklig dygd, mänsklig förberedelse för nåden, medmänsklig kärlek och världsförbättring på olika sätt. Kort sagt en lagens religion.
Evangeliets religion är verkligen mycket svårsåld och svårsmält. Den strider mot människans medfödda religiösa känsla. För här handlar det inte om vad människan skall göra för Gud utan om vad Gud redan på ett fullkomligt sätt har gjort för människan utan att hon har förtjänat det på minsta sätt, nämligen skaffat syndernas förlåtelse och fullkomlig rättfärdighet som gör Gud nådig och barmhärtighet mot människan som i tro tar emot det Jesus är och har gjort för oss.
Förhållandet mellan lagens och evangeliets religion är nu sådant att företrädare för lagens religion inte bara kan stå främmande och oförstående inför evangeliet utan de kan också uppleva evangeliets religion som ett starkt hot mot den sanna religionen, som en slags hädisk gudlöshet. Det är mot den bakgrunden som vi skall förstå följande bibelvers: Ni kommer att bli utstötta ur synagogorna, ja, den tid kommer då var och en som dödar er skall tro sig tjäna Gud. (Joh. 16:2)
Det är också mot den här bakgrunden vi kan förstå förföljelser av kristna i den muslimska världen. Relationen mellan sann kristendom och den lagiska islam blir inte bättre av att muslimer lätt uppfattar västerlandets oblygt njutningslystna och kommersiella kultur som ett resultat av evangeliets religion.
Hur ser då evangeliets religion på lagens? När det gäller förhållandet till Gud är lagens religion hopplöst oframkomlig och en återvändsgränd som bara kan sluta i förtvivlan. Men all form av lagens religion kan samtidigt ha den nyttan att den kan förbereda människor inför mötet med evangelium om syndernas förlåtelse tack vare Jesu Kristi försoningsoffer. Lagens religion och dess makt över samveten kan i bästa fall bidra till forma ett samhälle under lagar, där det mellanmänskligt onda hålls tillbaka och det goda främjas.
Men om lagens religion går bortom den naturliga lagen i skapelseordningen och i Guds tio bud och dessutom försöker styra över samhället och sätta sig över förnuftet (jmf hur kvinnor ibland behandlas inom islam) så kan den driva människor bort ifrån deras naturliga kunskap om Gud in i en aggressiv ateism. Som kristna skall vi betrakta alla människor, oavsett tro som våra medmänniskor som vi är satta att möta med kärlek. Muslimers och judars monoteism och inskärpande av Guds lag i människors samvete får vi tänka har en samhällsnytta.
Vi har anledning att kritiskt granska kyrkans historia och ödmjukt dra lärdom av tillfällen då muslimer och inte minst judar förföljts i kristna samhällen. Men vi måste också rannsaka oss så att vi i våra församlingar verkligen förkunnar och bekänner evangeliets sanna religion, den enda som ge oss verkligt goda samveten och frimodighet inför Gud. Vi måste också rannsaka hur vi lever så att vi inte uppfattas som ett med den alltmer gudlösa livsstilen i västvärlden. Den frimodighet inför Gud som tron på evangelium skänker kan också ge oss frimodighet att stå upp och värna våra kristna bröder och systrar runt om i världen som drabbas av förföljelse. Vi har rätt att som Paulus ta vara på vårt världsliga medborgarskap och demokratiska fora för att kräva rätt och frihet för det förtryckta, inte minst friheten att få fira gudstjänst i Ande och sanning.
|
