|
Det är valår i år. Den debatt som ges mest utrymme i media rör sig om ekonomi, skatter, bidrag och annat som man som kristen kan ha olika uppfattningar om. Men det finns frågor där varje kristen alltid måste lyda Gud mer än människor. Två aktuella sådana frågor är frågan om abort och dödshjälp.
När en kristen engagerar sig i dessa frågor är det utifrån en vördnad för varje människas liv och värdighet, alltifrån befruktningen eller konceptionen till den naturliga döden.
Det är därför med glädje som vi kan konstatera att det fortfarande finns värdekonservativa riksdagsmän, som försöker lägga förslag som syftar till att värna det ofödda livet och ge rum åt den grupp människor, de ofödda, som inte själva kan föra sin talan.
I kommunerna finns det också de som föreslår ekonomiskt stöd till organisationer som hjälper den blivande mamman så att hon får bättre yttre förutsättningar att välja livet. I dessa organisationer finns också de som vill lyfta fram pappans betydelse och ansvar. Det är märkligt att frågan om fri abort från början drevs i första hand av män. Man kan fråga varför?
Du ska inte dräpa
Men är det verkligen någon idé att försöka få människor som inte är kristna att leva kristet? Det kan vara en motiverad fråga och oftast är det en rimlig slutsats att inte kräva trons frukter där det inte finns någon tro. Men samtidigt kan vi konstatera att det finns en inkonsekvens i vår lagstiftning. Om man dödar någon som är utanför sin mammas mage blir man vid upptäckt, lagförd, åtalad, dömd och straffad. Även sjukvårdspersonal som av misstag överdoserar och vållar bebisar skada blir straffade. Den allmänna uppfattningen om rätt och fel är mycket tydlig när det gäller dråp och mord. Men när det kommer till de värnlösa fostren tycks denna klarhet i tanken vara som bortblåst.
Ja till livet försöker påpeka denna inkonsekvens. Det utbildningsmässiga, politiska och massmediala etablissemanget tystar som regel ner dem, utom med vissa undantag. Men varför får det då så begränsad effekt när man informerar om barnets utveckling och behov såväl före som efter födelsen? Det handlar ju om saklig information. Alla anlag finns i fostret från dag ett. Efter tio veckor syns tydligt fötter med tår. Man anar att det finns outtalade motiv. Men oavsett motiven kvarstår faktum att mer än en miljon svenskar aldrig fick födas.
Liberal utpressning
I år har det av vissa riksdagsmän framförts krav på att man ska ta bort biståndet från Tanzania tills de har infört fria aborter. Vad är detta tecken på? Det rör sig troligtvis inte om rasism, men snarare om den trend som märks bland många av dagens liberala och socialistiska politiker; att det är rätt att tredje man drabbas i ett land som man ger bistånd. Vi kan notera att det i baltiska medier har rapporterats om anledningen till att Litauen omformulerade sin lag om att det skulle vara förbjudet att propagera för utlevd homosexualitet i litauiska skolor. I svenska medier stod det bara att EU utövade påtryckningar, men i själva verket handlade det om att man hotade med att dra in stödet för att renovera de nedgångna skolorna i EU-landet Litauen. Samma tendens finns i Sverige att dra in bidrag osv från dem som inte är politiskt korrekta i alla avseenden. Av detta förstår vi hur viktigt det är med riksdagsmän som för de nedtystades talan, särskilt de oföddas.
Vad kan vi som kristna väljare göra?
Vi kan be om politiker som tror eller respekterar Guds ord och skapelsegivna ordningar. Vi kan rösta på kandidater som varnar för att det graderade människovärdet är det förlorade människovärdet, oavsett om det gäller de oföddas rätt till liv, de äldres rätt till likvärdig sjukvård eller medicinens traditionella syfte att rädda liv och inte att utsläcka det. Vi kan be att Gud reser upp frimodiga män och kvinnor som säger ifrån då människor försöker leka Gud när det gäller livets början eller slutskede. Det är stor skillnad mellan att lindra en patients smärta och att bistå med självmord. Man kan också stödja Ja till livet genom att bli medlem. De arbetar både med information, opinionsbildning och stödjande verksamhet för gravida. Tänk vad det kan få betyda om man på ett ödmjukt och lyhört sätt ändå kan visa några fler kvinnor på möjligheten att behålla barnet eller adoptera bort det. Kanske är det då en ny statsminister som blir född. Vi ska inte låta Herodes ta honom. Det finns många som längtar efter att få ta hand om ett adopterat barn. Barn är en Guds gåva. Livet är en Guds gåva.
|
