|
Efter att i fyrtio år som tjänstebiträde och tjänstgörande präst oftast ha förrättat gudstjänst har jag nu under snart två års tid i allmänhet varit i kyrkan som gudstjänstdeltagare.
Om en anfader till mig, Johannes Rosell, som var kyrkoherde i Acklinga, nuvarande Tidaholm, 1707-1738, heter det i Skara stifts herdaminne från 1871: ”En stark sång, hvari han sjelf var en stor mästare, utgjorde det betydligaste af gudstjensten.”
Då jag själv är sångglad, vill jag utan att förringa någon annan del av gudstjänsten, lyfta fram just psalmsångens betydelse.
Svenska kyrkan står i en fast och förnämlig tradition när det gäller gudstjänsten, en tradition som vårdas mer eller mindre tydligt i olika församlingar. Till denna tradition hör ett mer eller mindre flitigt användande av psalmboken.
Jag kan inte sticka under stol med att jag har mitt hjärta i 1937 års psalmbok. Det betyder bland annat att jag menar att den senaste psalmbokskommittén var onödigt klåfingrig i hanteringen av ett antal klassiska psalmer som därigenom förlorat åtskilligt av sin must och sitt trosinnehåll. Med detta sagt vill jag ändå framhäva psalmsångens positiva betydelse för gudstjänsten och det kristna livet.
I psalmsången finns en gemenskap som inte bör föraktas. Jag har många gånger i gudstjänst- och förrättningssammanhang dragit vissa slutsatser av psalmsångens styrka. Det kan finnas anledning att tro att det bland psalmsjungande finns en större beredskap att lyssna till förkunnelsen än bland dem som förefaller främmande för psalmsången.
Nära gemenskapen ligger aktiviteten. Det talas i svenskkyrkliga sammanhang idag ofta om betydelsen av att gudstjänstdeltagarna inte bara är konsumenter utan att de aktiveras på olika sätt. Finns då ett bättre sätt att vara aktiv än att delta i psalmsången!
Psalmsången kan också vara trosstärkande. För den kristne är det viktigt att växa och mogna i tron. Och tron har inte bara en känslosida utan också en kunskapssida. Inte så många kan tillägna sig trons kunskap i lärda avhandlingar.
Inte ens enklare trosframställningar är var mans egendom. Mycket lättare kan tron sjungas in genom våra psalmer.
Därför är det angeläget att ett ganska stort antal psalmer används i våra gudstjänst för att trons olika moment ska komma till sin rätt. Det förtjänar naturligtvis också påpekas att bibelhänvisningar är vanliga i den klassiska psalmskatten.
Goda psalmer har alltid bönemoment. De ger alltså gudstjänstfirarna hjälp till bön. Den enskildes möte med Herren i gudstjänsten ger ofta upphov till behov av ett hjärtats samtal med Gud. Ett sådant samtal behöver oftast kläs i ord. Här kan psalmens ord vara till god hjälp. Psalmboken är också mycket användbar till hemmabruk.
Många psalmversar kan läsas som böner.
Genom psalmerna får vi hjälp med lovprisningen. Vare sig det står en stjärna framför en psalmvers eller inte fungerar många psalmversar som lovsång, vare sig den sker med anledning av en speciell händelse eller som ett uttryck för allmän glädje i Gud.
Så fungerar användandet av psalmer i alla livets förhållanden till glädje och vägledning för oss som står i en glad och berikande psalmtradition.
|
