﻿<?xml version="1.0" encoding="UTF-8"?>
<!-- generator="FeedCreator 1.7.3" -->
<rss version="2.0">
	<channel>
		<title>Mellan Skylla och Karybdis –	om vägen mellan avvägarna, ledare nr 9 2010</title>
		<description></description>
		<link>http://www.kyrkaochfolk.se</link>
		<lastBuildDate>Thu, 09 Sep 2010 14:31:26 +0100</lastBuildDate>
        <generator>FeedCreator 1.7.3</generator>
		<item>
			<title>Några påpekanden</title>
			<link>http://www.kyrkaochfolk.se/index.php/artiklar/ledare/211?task=view#josc37</link>
			<description>Hej,

läste just ledaren och har några påpekanden.

Jag delar inte ledarens grundsyn i trosfrågor, och det må nu vara hänt; det är också svårt att reda ut [i]allt[/i] i en kommentar. Det finns dock några rena felaktigheter i ledaren; jag vill peka ut en av dessa.

Det står:

\&quot;Samma kyrka [d.v.s. (romersk-)katolska kyrkan] godkänner ingen präst, som inte är vigd av en biskop, som i sin tur står under påvens ledning. Detta betyder vidare att ingen riktig nattvard firas på annat håll än under den romerske prästens eller biskopens ledning.\&quot;

Det stämmer nu inte. De Ortodoxa liksom de gammalkatolska kyrkorna anses av katolska kyrkan ha giltiga sakrament. I nödfall kan också en katolik ta emot sakramenten av präster i sådana kyrkor, och vice versa.

Senast 2007 klargjorde man detta (liksom skälen härtill) från Troskongregationens sida:

\&quot;Fjärde frågan: Varför kallar Andra Vatikankonciliet de från den katolska Kyrkan skilda orientaliska kyrkorna för ”kyrkor”?

Svar: Konciliet har velat uppta det traditionella bruket av denna benämning. ”Eftersom dessa kyrkor – även om de är skilda från oss – har verkliga sakrament, i synnerhet i kraft av den apostoliska successionen: prästadömet och Eukaristin, som nära förenar dem med oss” [13], förtjänar de att kallas ”partikular- och lokalkyrkor”[14], och systerkyrkor till de katolska partikularkyrkorna [15].\&quot;

([url=http://katobs.se/congr_responsa_orig.htm]Källa[/url]; inofficiell översättning. För noter: se länken])

Däremot anser man inte från katolskt håll att de samfund och kyrkosamfund (som man kallar dem) som har sitt ursprung i reformationen har vad man kan kalla ett giltigt prästämbete:

\&quot;Femte frågan: Varför använder inte konciliet och det följande läroämbetets texter benämningen ”kyrka” när det gäller de kristna samfund som utgått från 1500-talets reformation?

Svar: Eftersom dessa samfund enligt den katolska läran saknar den apostoliska successionen i ordinationssakramentet. Därför saknar de ett väsentligt element som är konstitutivt för Kyrkan. Dessa kyrkliga samfund, som inte har bevarat det eukaristiska mysteriets hela och fulla verklighet (genuinam atque integram substantiam Mysterii eucharistichi non servant)[19], i synnerhet till följd av frånvaron av det ministeriella (särskilda) prästadömet, kan inte enligt den katolska läran kallas ”kyrkor” i ordets egentliga mening [20].\&quot;

(Källa som ovan. Se också källan för vidarehänvisningar till vad bedömningen bygger på.)

Alltså: oavsett vad man [i]själv[/i] tycker om katolska kyrkans ställningstagande i fråga om Ortodoxa och reformatoriska kyrkor och kyrkosamfund (och frågan om apostolisk succession i exempelvis anglikansk och svenskkyrklig tradition), står det klart att det inte [i]i sig[/i] är en nödvändig förutsättning att stå i gemenskap med påven för att [i]från katolska kyrkans sida[/i] anses ha giltiga sakrament.

Detta må nu vara nog som kommentar.

[i]Dixi[/i].

Erik Å</description>
			<author>Erik Å</author>
			<pubDate>Fri, 05 Mar 2010 14:11:37 +0100</pubDate>
		</item>
		<item>
			<title>komminister</title>
			<link>http://www.kyrkaochfolk.se/index.php/artiklar/ledare/211?task=view#josc38</link>
			<description>Hjärtligt tack för en synnerligen klar, varnande och vägledande artikel!

Fridshälsningar
Lars Borgström</description>
			<author>lars borgström</author>
			<pubDate>Fri, 05 Mar 2010 16:12:03 +0100</pubDate>
		</item>
	</channel>
</rss>
