Läsningar: Apostlagärningarna 3:11-26 och 4:5-12 

Gå därför ut och gör alla folk till lärjungar

Guds vilja är att alla människor ska lära känna honom och den som han har sänt till oss för att sona våra synder, vår Herre Jesus Kristus. Guds vilja är också att alla som själva genom den helige Andes upplysning har fått en levande tro också ser som sin uppgift att vittna om den för alla människor. Både i ord och i handling. Var och en med de gåvor som Gud har gett. 

Det är ingen lätt uppgift. Guds ord har aldrig varit populärt i världen, och många är det som vill tysta ner allt tal om Gud, om Jesus och korset. ”Ordet om korset är en dårskap för dem som går förlorade.” (1 Kor 1:18) Och budskapet om Jesu uppståndelse från de döda har alltid väckt motstånd i världen, redan när det första gången förkunnades.

Det var ett rent och klart Guds ord som Petrus och Johannes hade predikat för folket.

(Apg 3) Inte bara med ord utan också med gärningar. Deras uppträdande väckte uppror hos prästerna och tempelvakternas ledare och många andra bland dem som man minst skulle ha trott det om.

Vi kan känna en förvåning över att det var just prästerna och de högsta styresmännen, de äldste och skriftlärde som blev upprörda över Petrus och Johannes tal och vittnesbörd. Så upprörda att de grep dem och straffade dem med fängelse. Just de borde ju ha varit de första till att säga ja och amen till apostlarnas predikan.

Men är det inte just sådant som händer också i våra dagar? På många håll i världen alldeles bokstavligen, men också här, men kanske mindre öppet och uppenbart. Guds fiender här i världen, och de är många och starka, blir upprörda över att höra Guds ord predikas. De vill tysta ner allt sådant tal. De kan också håna och förfölja dem som öppnar sin mun och bekänner sin tro. Det kan ske genom förföljelser i massmedia och genom att bli åsidosatta vid tillsättningar av tjänster och befordringar. Ju klarare och renare Guds ord förkunnas, desto större blir vreden från deras sida som är Guds fienders tjänare.

Petrus måste ha känt sig liten där han stod framför sina anklagare och blev förhörd om sin tro. Ett stort stöd måste han förstås ha haft i sin trosbroder Johannes, men den riktigt stora tryggheten fick han ändå från Gud, uppfylld av den Helige Andes kraft som han var. Nu fick han frimodigt bekänna sin tro och också förklara Guds ord för de stora och mäktiga herrarna. Med en klar undervisning i den Helige Andes kraft fick de höra Kristus förklaras. 

Och Guds ord bar frukt. Många av dem som hört Petrus förkunna ordet kom till tro, får vi veta. Ingen makt i världen kan hindra Gud från att verka i människors hjärtan. Till vår stora tröst har Gud lovat att han ska hjälpa oss, först att genom den helige Andes kraft bli undervisade och upplysta om det som vi behöver veta om vägen till en levande tro, och också att behålla tron och kunna vittna om den för våra medmänniskor. Om vi känner att vi är svaga och okunniga i mycket i det uppdraget och att vi kan göra så lite i den uppgiften, så får vi komma ihåg dessa ord från Jesus: ”Jag prisar dig, Fader, du himmelens och jordens Herre, för att du har dolt detta för de visa och kloka och uppenbarat det för de små. Ja, Fader, detta var din goda vilja.” (Matt 11:25-26) 

Det är goda trösteord för oss som varken orkar, kan eller vill hänga med i alla teologiska och filosofiska djupsinnigheter som förekommer och som är byggda på det mänskliga förnuftet, och på alla otaliga nya teorier om hur vi ska tolka Guds ord, teorier som förändras från tid till tid. När vi känner att vi behöver tala om Jesus till en vän som ännu inte känner honom mer än till namnet och vi tycker att vi kan och förmår så lite själva, då finns det ett gott trösteord som Paulus påminner om: ”Gud är den som verkar i er, både vilja och gärning, för att hans goda vilja skall ske.” (Fil 2:13) Om vi bara öppnar oss för Gud och bekänner för honom att vi i oss själva är små och svaga när det gäller att uppfylla Guds vilja, då har han lovat att ge oss de rätta orden i just den situationen som vi står i. Och om han inte skulle ge oss någonting att säga så får vi ödmjukt se också det som Guds vilja. Då är det rätt att tiga.

Vilket härligt uppdrag det ändå är, detta att av nåd få vara i Guds, den Högstes, tjänst, att få lära och påminna orosfyllda och betryckta människor om Jesu goda löfte: ”Kom till mig, alla ni som arbetar och bär på tunga bördor, så skall jag ge er vila!” (Matt 11:28)

Den tyngsta bördan som många människor bär på är synden. Den bördan kan inte lyftas av på annat sätt än genom tron på Frälsaren Jesus ­Kristus, att han har burit våra synder upp på Golgata kors och genom sin offerdöd sonat alla våra synder, fel och brister inför vår himmelske Fader. Det får vi frimodigt tro i Jesu namn och blod.

När svårigheter i livet hopar sig, som det nog gör för alla ibland, då är vår stora tröst löftet från Jesus: ”Jag är med er alla dagar intill tidens slut.” (Matt 28:20) Han lämnar inte oss om inte vi lämnar honom.

Lovad och prisad vare du Gud, för allt som du i den helige Andes kraft av nåd har gett oss, och fortfarande ger oss, genom din Son Jesus Kristus, först och främst för ditt löfte om syndernas förlåtelse i Jesu namn och blod, evigt liv och salighet.

Amen.

Karl-Erik Tjäder

Lämna feedback

  1. Inte valt något?
  2. Rubrik(*)
    Glömt ange ämne?
  3. Lämna dit inlägg(*)
    Glömt skriva något?
  4. Namn
    Ogiltig inmatning
  5. Email
    Ogiltig inmatning
  6. Lösen (1234) för att undvika spam(*)
    Ange 1234 som lösenord för att skicka

Sök på sidan